Om mig

Jag är legitimerad psykoterapeut med en medicine magister i psykoterapi, utbildad vid Karolinska Institutet. Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad i lag och får endast användas av legitimerade psykoterapeuter. Legitimation som psykoterapeut erhålls av Socialstyrelsen och som legitimerad psykoterapeut står jag under tillsyn av Socialstyrelsen. En legitimerad psykoterapeut är en specialist som har genomgått en av Sveriges längsta utbildningar. I grunden är jag även auktoriserad socionom.

Jag har mångårig erfarenhet av behandlingsarbete inom specialistpsykiatri, primärvård, samt rehabilitering för långvarig smärta och utmattningssyndrom. Jag utför också konsultuppdrag inom företagshälsovården.

Att ha en helhetssyn, ett personligt engagemang och att arbeta utifrån evidensbaserade metoder är viktigt för mig. Min utgångspunkt är att psykoterapi är ett samarbete, där jag som psykoterapeut har specialistkunskap om hjälpsamma behandlingsmetoder och där du besitter specialistkunskapen om dig själv och din situation. I vårt möte blir vi terapipartners som arbetar tillsammans med de förändringar du önskar, så att du och ditt liv kan utvecklas i den riktning som du vill.

Utöver behandlingsarbete, är jag en van föreläsare och tar gärna emot föreläsnings– och utbildningsuppdrag,

Sekretess

För en legitimerad psykoterapeut gäller sträng sekretess. Enligt patientsäkerhetslagen får det som framkommer under en behandling inte förmedlas vidare till någon annan utan ditt uttalade medgivande. Jag använder ett slutet journalsystem, vilket innebär att ingen annan vårdgivare har tillgång till journalen.

GDPR

GDPR, eller dataskyddsförordningen, är en lag som gäller i hela EU från den 25 maj 2018. Den syftar bland annat till att stärka skyddet för den enskildes personuppgifter. GDPR kompletteras med andra regler, till exempel de krav som ställs på patientjournaler (Patientdatalagen) och de lagar som handlar om sekretess och tystnadsplikt. Den här informationen syftar till att förklara hur Vivum PsykoterapiPartner hanterar dina personuppgifter. Om du har frågor om min personuppgiftshantering kan du kontakta mig på email.maria.larsson@gmail.com.

Personuppgifterna som jag samlar in används för att kunna erbjuda en god och säker vård. Den rättsliga grunden för att behandla dina personuppgifter är att hälso- och sjukvård är en uppgift av så kallat allmänt intresse, det vill säga en verksamhet som är grundläggande för att vårt samhälle ska fungera. Legitimerade psykoterapeuter är också skyldiga enligt lag att dokumentera vården genom att föra journal (Patientdatalagen). Som alla legitimerade vårdgivare står jag under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och i händelse av tillsyn fyller patientuppgifterna en viktig funktion.

Dina personuppgifter kommer att raderas i enlighet med reglerna i Patientdatalagen, det vill säga tidigast tio år efter den senaste journalanteckningen. Du har rätt att få information om den personuppgiftsbehandling som sker. Du har även, med de begränsningar som följer av Patientdatalagen, rätt att få dina uppgifter rättade om behov finns för det. För alla patientuppgifter gäller reglerna om tystnadsplikt och sekretess. Uppgifter lämnas endast ut till utomstående om du gett ditt samtycke. Du har rätt att lämna klagomål till Datainspektionen rörande hur min verksamhet behandlar dina personuppgifter.

Enligt Patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter ställs krav på ett visst innehåll i patientjournalen. De ska till exempel innehålla uppgifter om identitet, bakgrunden till vården, bedömningar, planeringar, intyg, remisser samt ingående och utgående handlingar.

Om Psykoterapimetoder

KBT


Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en mångsidig terapiform med starkt vetenskapligt stöd för flera olika tillstånd såsom depression, ångestsjukdomar (social fobi, panikångest, generaliserad ångest, tvångssyndrom), sömnsvårigheter, beroendetillstånd, ätstörningar, ADHD, okontrollerbar ilska, stress m.m. Även i andra situationer där man önskar göra en förändring, t.ex. vid problem med självförtroende/självkänsla, behov av livsstilsförändring, relationsproblem eller personlig utveckling är metoden användbar.

I KBT är insikt om inlärningshistorien ofta relevant, men fokus ligger framför allt på nuet och framtiden. Man börjar därför alltid med att göra en noggrann beteendeanalys där man tittar på bakgrunden till problemet, hur problemet yttrar sig här och nu, och vilka konsekvenser det får. Ibland kan det som gör att problem inte försvinner eller t.o.m. förvärras över tid, vara något annat än det som initialt utlöste problemet. När beteendeanalysen är färdig, individanpassas behandlingen utifrån vad du som söker hjälp vill uppnå med behandlingen.

Kognitiv beteendeterapi är en aktiv behandling där man arbetar tillsammans för att uppnå en förändring. Eftersom det handlar om att lära in nya sätt att hantera sina svårigheter och målet är att uppnå varaktig förändring på djupet, kommer man också överens om olika uppgifter som man ska prova mellan gångerna. Detta kan i början handla om att iaktta sig själv och problemet i olika situationer och senare om att träna på nya förhållningssätt. Under behandlingen utvärderar man också kontinuerligt det som görs, för att se vad som fungerar/inte fungerar och för att säkerställa att man rör sig i riktning mot de behandlingsmål man satt upp tillsammans.

ACT

Acceptance Commitment Therapy (ACT) är en vidareutvecklad form av KBT, som tillhör det som kallas ”tredje vågens KBT”. ACT skiljer sig från traditionell KBT vad gäller förhållningssättet till tankar och målsättningen med terapin. I ACT är målet att öka den psykologiska flexibiliteten och höja livskvaliteten, snarare än att få bort smärtsamma upplevelser. Att vi människor tenderar att undvika inte bara sådant som faktiskt är farligt, utan även allt sådant som har blivit associerat med fara eller obehag (tankar, känslor, kroppsliga sensationer, minnen), har visat sig vara en starkt bidragande faktor till ångest, nedstämdhet och smärta. Genom att arbeta med bl.a. acceptans och medveten närvaro kan man utveckla färdigheter så att man slipper reagera impulsivt på tankar och känslor, utan istället kan röra sig i riktning mot det man själv definierat som viktiga värden i livet och som man mår långsiktigt bra av.

ACT har visat god evidens vid långvarig smärta och används nu även alltmer vid behandling av depression, missbruk, ångesttillstånd och andra psykiska besvär.

CFT

Compassionfokuserad Terapi är en relativt ny psykoterapimetod, som också räknas tillhöra det man kallar för ”tredje vågens KBT”. Metoden har utvecklats de senaste 20 åren utifrån att man upptäckte att personer med depression och ångest ofta har mycket skam och självkritik, vilket kan göra det svårare att ta till sig det man lärt sig i traditionell KBT. Compassionfokuserad Terapi baseras på inlärningsteori, affektteori, evolutionsteori, anknytningsteori, affektiv neurovetenskap, samt buddhistisk psykologi. Till skillnad från traditionell KBT läggs mycket fokus på den känslomässiga upplevelsen och de hinder som finns för att utveckla självmedkänsla. Även om terapiformen initialt utvecklades för skam och självkritik, så används den numer för alla sorters problem som innebär svårigheter att hantera obehag i livet.

I Compassionfokuserad terapi börjar man med att identifiera vilka strategier man i nuläget använder sig av för att hantera rädsla, misslyckanden, skam- och skuldkänslor. Utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektiv kopplas detta till upplevelser under uppväxten och senare i livet. Därefter arbetar man tillsammans med att utveckla färdigheter i medkänsla (t.ex. att acceptera, trösta, lugna sig själv eller att med styrka och mod möta hot och osäkerhet och att när det behövs stå upp för sig själv). Detta sker genom att öva på att möta obehag istället för att undvika det. Då Compassionfokuserad terapi fortfarande är en tämligen ny metod, är evidensläget inte lika starkt som för traditionell KBT. Det finns dock ett antal RCT-studier (gold standard för klinisk forskning) för olika svårigheter och diagnoser och fler är på gång. Enligt forskningsöversikter så är Compassionfokuserad terapi en lovande behandlingsform som uppvisar positiva resultat.

EMDR

Eye Movement Desensitization and Reprocessing är en psykoterapimetod som kan minska besvär efter tidigare upplevelser som fortfarande stör det dagliga livet. Ofta handlar dessa tidigare upplevelser om trauman av olika slag som kan ha utvecklats till ett posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). EMDR-terapi kan även användas för att hjälpa människor att hantera ångest och nedstämdhet, reaktioner på förluster och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med tidigare livsupplevelser.


Metoden vilar på vetenskaplig grund och har sin utgångspunkt i en modell för hur information bearbetas i hjärnans minnessystem. Den integrerar inslag från bland annat psykodynamisk teori, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi och systemteori. Behandlingen kombineras med så kallad bilateral stimulering, vilken oftast sker via ögonrörelser. Ögonrörelser tillför värdefulla inslag till traumabehandlingen genom att kommunikationen mellan olika delar av hjärnan tycks påverkas positivt och ångestpåslaget när traumaminnet aktiveras minskar.


I EMDR får man i uppgift att fokusera på växlande bilateral visuell, taktil eller auditiv stimulering samtidigt som man också ombeds fokusera på det traumatiska minnet. Denna dubbla uppmärksamhet aktiverar minneskomponenterna från det plågsamma minnet och underlättar förmågan att återuppta bearbetningen av minnet. Resultatet blir att minnet kan integreras på ett mer adaptivt sätt. I behandlingen ingår även att träna på tillämpning av stabiliserande strategier före, under och efter bearbetningen av störande minnen och det som kan vara associerat till minnet. Det psykoterapeutiska förhållningssättet vid EMDR-terapi är att främja den egna inneboende förmåga att läka. Interventioner från terapeuten hålls därför på en miniminivå under bearbetningen för att underlätta informationsbearbetningen.


EMDR-terapi är en verksam behandlingsmetod för PTSD. Mer än 30 kontrollerade studier har publicerats som styrker dess effektivitet. Ett flertal internationella riktlinjer för behandling av PTSD rekommenderar EMDR-terapi. Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (Socialstyrelsen, 2020) anger att EMDR kan erbjudas för behandling av PTSD och att det finns god klinisk erfarenhet av metoden. En kommentar från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2019) lyfte fram att framförallt EMDR och traumafokuserad KBT rekommenderas vid PTSD hos vuxna. Det vetenskapliga stödet för EMDR vid andra kliniska tillstånd som har sin grund i negativa plågsamma upplevelser, exempelvis ångeststörningar, depressiva störningar och komplicerad sorg, är ännu inte lika starkt som för behandling av PTSD men flertalet studier angående detta pågår.

För närvarande kan EMDR-terapi endast erbjudas för personer som har avgränsade trauman (kopplat till en specifik händelse), medan mer komplexa trauman såsom mångåriga övergrepp eller historik av flera olika trauman hänvisas till andra vårdinstanser.


IBCT

Integrativ beteendeterapi för par är en terapiform som initialt utgick från klassisk KBT och inlärningsteori. Man såg dock att även om goda resultat uppnåddes för många par, så var förändringen inte alltid beständig. Utifrån detta lades interventioner till som fokuserade på att aktivt skapa acceptans och förståelse för sin partner. Liksom i individuell KBT har det blivit allt tydligare att ett aktivt arbeta med acceptans är en förutsättning för att uppnå bestående beteendeförändring. Integrativ beteendeterapi för par kombinerar således acceptansstrategier med förändringsstrategier och består av en bedömningsfas och en behandlingsfas.

Bedömningsfasen består av fyra samtal: första samtalet har paret tillsammans, därefter har var och en ett individuellt samtal med psykoterapeuten. Vid det fjärde, gemensamma samtalet presenterar psykoterapeuten plan för den fortsatta terapin. Fokus kan då handla om att få parterna att ge uttryck för sina känslor och behov, samt att förstå hur egna reaktioner och beteenden inverkar på den andra partens känslor att tankar. Även att ersätta negativa beteendemönster med ett mer positivt sätt att interagera tillsammans, att träna på konstruktiv problem-och konfliktlösning, att hitta tillbaka till det man uppskattade med varandra, att lyssna på varandra och att både kunna ge och ta emot såväl kritik som uppskattning brukar ingå. Integrativ beteendeterapi för par har vid utvärderingar visat sig fungera lika bra och delvis något bättre än traditionell beteendeinriktad familjeterapi.